På GEMÜ-webbplatser används cookies. Om du använder sidan, innebär det att du är införstådd med detta. För att göra personliga inställningar klickar du här.

Instrumentsortiment

På den här sidan presenterar GEMÜ en kort översikt över de vanligaste ventilprinciperna och deras egenskaper.Ventil, ventilurval, ventilsortiment, välja ventil, välja ventiler, ventilprincip, ventilegenskap, ventilegenskaper, kemisk resistens, resistenslistaEnhetsurval för metod,

processer och bränsle

I en anläggning eller ett rörledningssystem ställer varje process olika krav på armaturerna och ventilerna. Världen över existerar ett stort antal olika konstruktioner och varianter. En anläggnings funktionalitet, livslängd och säkerhet – för att inte tala om den eftersträvade produktkvaliteten – hänger därför nära samman med valet av rätt ventil-, mät- och reglerkomponenter.

Att hitta rätt ventil

För att kunna definiera ett optimalt enhetsutförande för det aktuella användningsområdet, är första steget att göra en noggrann analys av driftparametrarna. Den kravprofil man på så vis får fram kan sedan användas som underlag för att välja bästa möjliga ventil- eller enhetssystem bland de tillgängliga varianterna.

Analys av enhetskrav

Kravanalysen är indelad i tre olika kategorier: 

  • Metod- och processtekniska krav
  • Mediets inflytande
  • Anläggningstekniska krav

För att inte missa någon av driftparametrarna eller kraven, och för att göra det lättare att vid behov hålla ett öga på kostnaderna, kan det vara till stor hjälp att skriva ner alla kriterierna. Uppställningen kan även vara till stor nytta vid val av andra komponenter, så som pumpar, filter, givare eller liknande.

Metod- och processtekniska krav

Kategori 1: Definiera processparametrarna

  • Drift- och omgivningstemperatur
  • Drifttryck och tryckvärde
  • Volymflöde (Kv-värde) och strömningshastighet
  • Övriga arbetskrav, som t.ex. rör blandnings-, delnings-, styr- eller regleringsarbeten.

Det är viktigt att alla drifttillstånd tas med i beräkningen när parametrarna fastställs. Ofta ligger fokus enbart på den egentliga processen. Driftsituationer som rengöring och/eller sterilisering av anläggningen glöms då gärna bort. I sådana situationer kan dock driftkraven se helt annorlunda ut, och medföra en mycket större belastning på rörledningskomponenterna än anläggningens egentliga drift, något som kan inverka negativt på såväl funktion som livslängd.

Mediets inflytande

Kategori 2: Definiera medieparametrarna

  • Kemiska egenskaper (neutralt, aggressivt, explosivt)
  • Mekaniska egenskaper (föroreningar, partiklar, blåsbildning, abrasivitet, viskositet)
  • Elektriska egenskaper (ledningsförmåga, statisk laddning)
  • Fysiskt tillstånd

Processmediernas specifika fysikaliska och kemiska egenskaper måste alltid undersökas noga. Möjlig växelverkan, i till exempel temperatur, tryck eller koncentrationsrelaterad aggressivitet, ska också alltid tas med i beräkningen. Dessutom har strömningshastigheten en direkt påverkan på mediets abrasivitet (även partikelhalten) och/eller kavitationsbildningen. En viktig fråga att klargöra är därmed alltid: Finns det bara ett processmedium, eller arbetar systemet även med blandningar, rengöringsmedel, steriliseringsmedel och andra tillsatser? Även mycket små mängder tillsatsmedel kan ha en dramatisk inverkan på materiallivslängd och tätningar.

Anläggningstekniska krav

Kategori 3: Definiera befintlig och/eller nödvändig anläggningsteknik

  • Nödvändig styrfunktion (manuell, pneumatisk/hydraulisk, elektromotorisk, magnetisk)
  • Säkerhetskrav (explosionsskydd, farliga flyktiga ämnen, nödfunktioner)
  • Omgivningsförhållanden (renrum, värme/kyla, damm, vibrationer, kemi, fukt, utomhus, salthalt, aggressiva ångor => korrosiv omgivning)
  • Befintlig anläggningsteknik (programmerbar styrning, fältbuss/kommunikationsgränssnitt, styrmedel)
  • Gällande normer och regelverk

I befintliga anläggningar och lokaler finns en rad olika förutsättningar som måste beaktas. Även vid nybyggen kan det dock hända att vissa parametrar redan är på plats. Typiska exempel är de monterade manöverdonen styrteknik (finns tryckluftsanslutning eller inte?) och anläggningens automationsnivå (behövs programmerbar kvittering/styrning eller inte?). Även för mobila lösningar, framför allt för vattenrening, finns det vissa fasta parametrar; till exempel kan här i normalfall endast manuella eller elektromotoriska manöverdon användas.

Ventilteknik

Efter en noggrann analys av enhetskrav och förutsättningar, är det dags att titta på marknadens stora urval av möjliga enheter. Detta är något som bör avspeglas i leverantörens sortiment av olika produkter och varianter. Om så inte är fallet finns det alltid en risk att det begränsade sortimentet leder till att en felaktig eller mindre lämpad enhet rekommenderas. Alla tillbehör bör i möjligaste mån komma från samma produktutbud. Ett undantag är tillbehör som redan används i en anläggning och som har visat sig vara tillförlitliga.

Optimera den valda armaturen

När ventilvalet väl har fastställts finns det ett steg kvar att följa. Många ventiltillverkare erbjuder förutom ”standardutförandet” även flera alternativa versioner med särskilt välutvecklad prestandaprofil. Hos GEMÜ kan du till exempel för vissa anslutningsdimensioner hitta flera hus-/sätes- och manöverdonsstorlekar. Därigenom kan bland annat sådana oönskade fysikaliska fenomen som kavitation undvikas och driftskostnaderna sänkas. Med hjälp av användningsprofilen kan man t.ex. komma fram till att en mindre manöverdonsstorlek kan användas, vilket leder till lägre energiförbrukning (nyckelord: överdimensionering)

Lösningsförslag

Efter det att driftparametrar och användningsförhållanden har fastslagits kan vanligtvis flera olika lösningsförslag tas fram. Den tekniskt bästa lösningen är ofta, enligt vår erfarenhet, relativt kostsam. Många anläggningskonstruktörer och operatörer väljer därför hellre ”second best”-varianten. En sådan variant uppfyller för det mesta samma krav som det mer kostsamma alternativet, men kan ha större begränsningar vad gäller livslängd och funktionalitet.

Lönsamhetsbedömning

Vid val av second best-lösningar rekommenderas att man vid en senare tidpunkt går tillbaka och kontrollerar om valet verkligen har lönat sig. Om det till exempel visar sig att ett material är mindre tåligt gentemot mediet och att ventilhus därför ofta måste bytas ut (underhållskostnader, monteringstid) kan det löna sig att byta till ett annat, tekniskt bättre material.